All posts by impotentapojkar

Fred – dag X

Jag vet inte vilken dag vi är på, men en sak är säkert, jag runkade på den 14:e. Själva utlösningen, (om jag nu ska gå in på detalj). Var inte den bästa jag haft, men känslan att vara tömd, var oslagbart.
Nu kanske ni tror att det var en “relapse”, men ärligt talat är jag stolt över mig själv att jag klarade komma utan porr eller bilder. Det var heller inga våldtäktsfantasier så jag är tämligen nöjd över mig själv.
Nu har jag och Liam kommit överens om att vi ska klara 21 dagar, dvs att vi lägger till en vecka. Hitills har jag inte känt att jag vill runka igen, anledningen att jag faktiskt gjorde det berodde på attjag ville testa mig själv.

Men jag tror jag har insett en viktig sak, att jag var beroende av porr, inte av att runka. Jag är ledsen att det inte skett någon vidare uppdatering från min sida, men jag har inte riktigt haft behovet att skriva. Eftersom att stå emot att runka inte längre är så jobbigt. Plus att jag har haft ganska mycket för mig de senaste dagarna. Vilket kanske är just därför jag inte tänkt på att skaka banan.

Men men..

Peace out,

The one and only, Fred.

Dag 12 – Liam

Det börjar närma sig ett tvåveckorsfirande nu. Två veckor utan onani och porr. Kanske kommer jag och Liam fira med öl och chips för att vi varit så duktiga och kämpat igenom oss fjorton dagar. Vissa som varit ett rent helvete.

Ta fram kristallglasen och korka upp champagnen!

Det känns lite trist. Eller rättare sagt: väldigt trist att vara porrimpotent. Det är så mycket annat vi 18 och 19-åringar går igenom i livet. Massa skolarbete, sluttentor, studentfester och utspringsförberedelser. Sen ligger hela jobb-, framtids- och “meningen med livet”-aspekten där och kokar inombords också. Hela tiden. Att på det ha en slak kuk som behöver läkas är allt för mycket för mig just nu.

Vad är viktigast? Att min kuk mår bra i framtiden eller att det går bra i skolan? Skola och kukhälsa går nämligen inte ihop i mitt fall. Om jag ska plugga stenhårt dag ut och dag in behöver jag ett runk. Så är det bara.

Kuken går alltid i första hand.

Kom ihåg var ni hörde det första.

Vänligen,

en trött och ordblind Liam som i förskott säger förlåt för stavfel, dåliga förklaringar och osammanhängande text,

Ett tecken! – Fred

Jag stukade pekfingret igår när jag spelade fotboll för första gången i år. Men jag kan inte undgå att se det som ett tecken, nu när det bara är två dagar tills jag och Liam får runka.

Jag kommer ju nämligen inte kunna runka med den här skadan. Vår regel är att man inte får runka till porr, bara fantasi. Jag undrar om jag ens kommer klara det, stånd är inte så svårt att få, men att komma är en annan femma. Vem vet, det kanske kommer vara lärorikt att få se hur drabbad jag är av porrimpotensens grepp.

Det som känns lite sorgligt är att jag aldrig riktigt sade adjö till porren, aldrig ett “sista åk”. Jag kommer inte ens ihåg vad den sista p-rullen jag såg handlade om. Men det kanske säger en del om mig och pornografi.

Just nu sitter jag och väntar på att Liam ska dyka upp så vi kan gå och köpa något att äta. Såååååå

Peace out,

Fred

Dag 11 – Fred

Eftersom Liam igår skrev ett inlägg “vem är jag” tänkte jag nu göra detsamma.

Jag heter Fred och är 18 snart 19 år, jag går i samma klass som Liam och snart ska vi ta studenten. Jag har alltid lyckats glida igenom skolan med helt okej betyg utan någon vidare ansträngning, tills trean på gymnasiet då jag blivit väldigt skoltrött. Jag kan inte säga har haft svårt att få tjejer, men de senaste har jag varken velat eller haft lust att ha samlag med. Jag är porrimpotent som bekant.

Att inte ta steget att satsa på älskog har varit helt okej med mig, eftersom jag vet att det vanligtvis inte går till min fördel. Självklart är det även pinsamt att inte få upp den i stundens hetta, man har ju dragit en del ursäkter som; “jag är nog för full” eller “hehe jag är visst lite nervös”. Så ligger man där desperat och gråtrunkar en slak kuk, och hur kul är det då att försöka tillfredställa tjejen när man inte ens är kåt.

Så när jag märkt att det inte funkat har jag helt enkelt slutat att försöka hamna i samlag. Det var först när Liam en morgon skickade en artikeln från DN, som förklarade porrimpotens. Jag själv har ju alltid runkat så gott som 2 gånger om dagen och 3-4 på helger. Det har inte varit helt okej saker heller, vissa klipp/bilder skulle nog kunna resultera i ett och annat fängelsestraff. Nej kanske inte.. men enligt mina egna värderingar har det inte varit något jag varit stolt över. 

Jag hade på något sätt accepterat att porr var det enda som funkade, men när det visade sig att det inte bara var Liam och jag. Och att det fanns ett sätt att få ett stopp på impotensen, tänkte jag att det var värt att satsa. Nu är det inte lika svårt längre, man går igenom frestelser varenda dag, men jag har nog blivit lite härdad av den tiden som gått. Men till stor del beror det på att jag och Liam inte kan svika varandra, för om någon gör det kommer det här projektet gå åt helvete.

Den här bloggen hjälper också eftersom det vore ett jävligt stort fiasko om man misslyckades, tack för att ni finns! Utan er skulle jag förmodligen kolla på grov bondage just nu.

 

Peace Out,

Fred 

 

Dag 11 – Liam

Allteftersom tiden går känns det bättre och bättre men killen där nere, mellan benen fortsätter att göra “jedi mind”-tricks på mig. Jag kämpar emot så bäst jag kan.

Innan mitt onanicelibat trodde jag att den enda lösningen för att klara av impotensproblemet var att hugga av handen, eller kanske båda för säkerhetens skull. Men det skulle bli omständligt. Nu vet jag att det går utan några brutala metoder.

Jag har inte mycket mer att säga än att jag kämpar på, tyvärr.

Vänligen,

Löjtnant Liam

Vem är Liam? (Dag 10)

Vem är Liam?

Liam är jag. Liam är en kille på nitton år. Han har alltid haft problem med skolan och svårt att koncentrera sig, men på senaste tiden har det blivit bättre. Han får bättre betyg och har lättare att koncentrera sig. Dock lider han av ett problem – porrimpotens. Detta problem gör att han känner att han inte är perfekt, eller normal för den delen. Han tycker skolan blir värre och värre och är inte heller lika sugen på framtiden. Att vara “fast” och inte ha alla möjligheter framför sig är ett steg bakåt för honom i utvecklingen mot vuxen livet.

Liam gillar att dricka öl. Mycket öl. Ofta när han dricker blir det på tok för mycket och han skämmer ut sig. Men det är inte hela världen. Precis som alla andra ungdomar gillar Liam att komma bort från verkligheten en stund.

Liam är social och utåtriktad och tvivlar sällan på sin verbala förmåga. Han älskar att umgås med sina kompis och göra ditten och datten. Liam har inte heller svårt att få tjejer. De kommer och går precis som menstruationen. Men Liam har ett problem. Han kan inte gå hela vägen. Han är nämligen porrimpoten. Vem är Liam? Liam är jag.

Vänligen,

Liam